Uppdatering om huruvida man kan ha för många flöjter

För 49kr plus frakt blev dubbelflöjten min! Femhålsflöjten jag vann förra veckan kostade också runt femtiolappen, inklusive frakt, så det är ingen ohemul summa som jag själv lägger på flöjter, om det nu lät så.

Med trälim, tandtråd och lintråd lyckades jag återskapa en varm, fyllig klang i den spruckna tenorflöjten. Nu väntar bara en rent kosmetisk ansiktslyftning. Har en del tankar kring det, får se vad det blir!

Nya tenorflöjten hade en stark och mäktig ton och det var väldigt svårt att lägga den ifrån mig efter de fem minuter som är maxgräns för en splitt ny flöjt. Man måste "spela in" nya flöjter, lära trät att ta emot fukten, vilket kräver en del självdisciplin. Jag vill ju spela länge, länge på min nya! Egentligen är det så att en flöjt skall spelas in om den har legat oanvänd en längre tid, helt logiskt förstås men det brukar jag ignorera. Min första tenorflöjt fick en chock i somras på musikveckan i Bäckedal - jag fick den i konfirmationspresent, och jag kan lugnt lova att jag aldrig har spelat så mycket på den som jag gjorde den veckan! Den höll, men den täppte igen väldigt fort och kändes... ja, nästan skräckslagen. Stackarn. Så jag behövde en ny tenor, som avlastning, om det nu skulle bli lika intensivt i år. Faktiskt. Men i år skall jag försöka få spela mer kontrabas, vilket ju är en oktav lägre ner än tenoren. Får passa på när sådana finns att låna!

Enda negativa med tenorer är att de är så tunga. Högertummen blir lätt trött. Det finns stöd att sätta på, funderar allvarligt på att montera fast ett på min nya fina eller be min händige far att tillverka ett avtagbart. Altar är mycket lättare, basar har inbyggda stöd. Åtminstone de jag har spelat på. Och till basen har jag en halsrem, men det behövs inte till tenoren.

Femhåslflöjten var verkligen fin, men för att få ljud i den får man knappt mer än andas i den! Då blir det övertoner eller inga toner alls. Men något skall man väl ha att spela på när barnen har somnat också!

Jag ställde frågan till min make: Kan man ha för många flöjter?
Han funderade inte mer än två sekunder innan han svarade: "Man kan inte ha för många pansarvagnar!"

Han har sitt Flames of War, jag har min musik. Vi förstår varandra.

Kan man ha för många flöjter?

För en vecka sedan vann jag en liten handskuren femhålsblockflöjt på Tradera, och mina snälla föräldrar gav mig pengar till en ny tenorflöjt i fyrtioårspresent. I skrivande stund är maken ute och hämtar dem båda åt mig.

I tisdags fick jag tillbaka en annan tenorflöjt, som jag haft utlånad i flera år (eller så gav jag faktiskt bort den, jag minns inte) till Quartettinosångerskan Madeleine. Historien bakom den innehåller både kidnappning och diverse lagningar, jag skall berätta den en annan gång, och för ett tag sedan berättade hon att den har spruckit igen och alltså var i princip ospelbar. Men just den där tenoren bankar mitt hjärta extra starkt för, så jag bad att få tillbaka den för att se vad jag kunde göra. Jag ger inte upp!

Och nu hittade jag en mycket vacker dubbelflöjt på Tradera som jag har lagt bud på:


med sluttid om sex timmar. Kanske blir det alltså så att jag inom en vecka har två, kanske tre för mig helt nya flöjter i min ägo, samt fått tillbaka en "förlorad flöjt".

Flöjter är ju ganska små, åtminstone de jag har råd med, så än dröjer det väl innan ni kommer att få se mig i något sådant där TV-program där man måste gräva ut invånaren ur en hög med bråte. Och nog finns det väl värre saker att samla på. Men, euforin när jag får en ny flöjt i min ägo... Den är inte att leka med!

RSS 2.0