Uppdatering om huruvida man kan ha för många flöjter
För 49kr plus frakt blev dubbelflöjten min! Femhålsflöjten jag vann förra veckan kostade också runt femtiolappen, inklusive frakt, så det är ingen ohemul summa som jag själv lägger på flöjter, om det nu lät så.
Med trälim, tandtråd och lintråd lyckades jag återskapa en varm, fyllig klang i den spruckna tenorflöjten. Nu väntar bara en rent kosmetisk ansiktslyftning. Har en del tankar kring det, får se vad det blir!
Nya tenorflöjten hade en stark och mäktig ton och det var väldigt svårt att lägga den ifrån mig efter de fem minuter som är maxgräns för en splitt ny flöjt. Man måste "spela in" nya flöjter, lära trät att ta emot fukten, vilket kräver en del självdisciplin. Jag vill ju spela länge, länge på min nya! Egentligen är det så att en flöjt skall spelas in om den har legat oanvänd en längre tid, helt logiskt förstås men det brukar jag ignorera. Min första tenorflöjt fick en chock i somras på musikveckan i Bäckedal - jag fick den i konfirmationspresent, och jag kan lugnt lova att jag aldrig har spelat så mycket på den som jag gjorde den veckan! Den höll, men den täppte igen väldigt fort och kändes... ja, nästan skräckslagen. Stackarn. Så jag behövde en ny tenor, som avlastning, om det nu skulle bli lika intensivt i år. Faktiskt. Men i år skall jag försöka få spela mer kontrabas, vilket ju är en oktav lägre ner än tenoren. Får passa på när sådana finns att låna!
Enda negativa med tenorer är att de är så tunga. Högertummen blir lätt trött. Det finns stöd att sätta på, funderar allvarligt på att montera fast ett på min nya fina eller be min händige far att tillverka ett avtagbart. Altar är mycket lättare, basar har inbyggda stöd. Åtminstone de jag har spelat på. Och till basen har jag en halsrem, men det behövs inte till tenoren.
Femhåslflöjten var verkligen fin, men för att få ljud i den får man knappt mer än andas i den! Då blir det övertoner eller inga toner alls. Men något skall man väl ha att spela på när barnen har somnat också!
Jag ställde frågan till min make: Kan man ha för många flöjter?
Han funderade inte mer än två sekunder innan han svarade: "Man kan inte ha för många pansarvagnar!"
Han har sitt Flames of War, jag har min musik. Vi förstår varandra.
Med trälim, tandtråd och lintråd lyckades jag återskapa en varm, fyllig klang i den spruckna tenorflöjten. Nu väntar bara en rent kosmetisk ansiktslyftning. Har en del tankar kring det, får se vad det blir!
Nya tenorflöjten hade en stark och mäktig ton och det var väldigt svårt att lägga den ifrån mig efter de fem minuter som är maxgräns för en splitt ny flöjt. Man måste "spela in" nya flöjter, lära trät att ta emot fukten, vilket kräver en del självdisciplin. Jag vill ju spela länge, länge på min nya! Egentligen är det så att en flöjt skall spelas in om den har legat oanvänd en längre tid, helt logiskt förstås men det brukar jag ignorera. Min första tenorflöjt fick en chock i somras på musikveckan i Bäckedal - jag fick den i konfirmationspresent, och jag kan lugnt lova att jag aldrig har spelat så mycket på den som jag gjorde den veckan! Den höll, men den täppte igen väldigt fort och kändes... ja, nästan skräckslagen. Stackarn. Så jag behövde en ny tenor, som avlastning, om det nu skulle bli lika intensivt i år. Faktiskt. Men i år skall jag försöka få spela mer kontrabas, vilket ju är en oktav lägre ner än tenoren. Får passa på när sådana finns att låna!
Enda negativa med tenorer är att de är så tunga. Högertummen blir lätt trött. Det finns stöd att sätta på, funderar allvarligt på att montera fast ett på min nya fina eller be min händige far att tillverka ett avtagbart. Altar är mycket lättare, basar har inbyggda stöd. Åtminstone de jag har spelat på. Och till basen har jag en halsrem, men det behövs inte till tenoren.
Femhåslflöjten var verkligen fin, men för att få ljud i den får man knappt mer än andas i den! Då blir det övertoner eller inga toner alls. Men något skall man väl ha att spela på när barnen har somnat också!
Jag ställde frågan till min make: Kan man ha för många flöjter?
Han funderade inte mer än två sekunder innan han svarade: "Man kan inte ha för många pansarvagnar!"
Han har sitt Flames of War, jag har min musik. Vi förstår varandra.
Kommentarer
Trackback
