Övning första april 2010
Efter en quornfile-nudelwok kikade Kia, Madeleine och jag på det keltiska medleyt för första gången. Det var inte det enklaste! Dels var de fjorton sidorna helt i oordning, dels var utskriften så liten och svag att det var svårt att se. Låga C var till exempel förvillande likt låga D. Men, vi tog oss igenom alla fjorton delar (inte allt med text, men det kommer!) och det lät inte alls illa trots att Emma saknades! Det här bådar gott inför höstkonserten!
Keltiskt medley
När många tänker på keltisk musik, så är det nästan uteslutande irländsk det handlar om. Möjligen skotska säckpipor också. Uppfattningen att keltiska skulle vara ett eget språk, eller att de keltiska språken är detsamma som de engelska dialekterna, är också en vanlig missuppfattning.
Jag har studerat fem av de sex keltiska språken och har länge lekt med tanken på att sätta ihop ett medley med sånger och musik från alla de keltiska nationerna. Särskilt när jag har kört bil på motorvägen har jag nynnat i huvudet och satt ihop olika musikaliska delar. De senaste veckorna har jag gjort slag i saken på allvar.
Arbetsnamnet är Celtic Clockwise, för att resan går medsols runt Storbritannien, Frankrike och Irland. Avstampet tas i Skottland, med kärleksvisan Iain Ghlinn Cuaich på skotsk-gaeliska och en säckpipelåt jag lärde mig i Sveg för fyra år sedan. Wales representeras av Dacw 'nghariad på kymriska, "Där är min älskade", och en annan säckpipelåt jag lärde mig när jag bodde i Wales. Den korniska sången Delyow Syvy fanns på en cd jag köpte nyligen, som också representerar de sex keltiska nationerna i en kanadensisk sångerskas tappning. Texten fann jag på ett internetforum. Det är tydligen den enda riktigt gamla sång på korniska där texten finns nedtecknad. Den instrumentala biten är också en sång som handlar om Jon Bunt och hans fru, den fann jag på Youtube.
Från samma skiva som den korniska tog jag de båda bretonska sångerna. Skivan tipsades jag om via Youtube, där jag hittade en härlig video till sången "Ma zadig a ma mamm". Den är sjungen på en speciell bretonsk dialekt, men jag fick hjälp via facebook av en vän till min bretonskalärare, som gav mig en version på den bretonska jag har chans att förstå med lite lexikonhjälp.
Från Bretagne går färden uppåt mot Isle of Man, där det talades en variant av gaeliska in på 1970-talet. Jag hade texten till den här vackra melodin, Ny Kirree fo Niaghtey som handlar om stackars får som dör under snön, men jag kände att den gjorde sig bättre instrumentalt så jag letade ordentligt efter en annan sång på manx, som språket heter. Till slut fann jag en dansmelodi, The Dirk Dance of The Kings Of Mann. Mannen som sjunger den är en sann folkmusikentusiast, som egentligen inte kan språket men var vänlig nog att skriva ner texten fonetiskt så som han mindes den.
Resan slutar på Irland, med den vackra vaggvisan Bog braon don tseanduine, som jag lärde mig redan 1991 i en lite annorlunda variant, och som kronan på verket blir det en snabb Christmas Reel som jag spelade i Sveg en gång.
Iriska, skotsk-gaeliska och manx är nära besläktade, medan kymriska, korniska och bretonska hör till en annan gren av de keltiska språken.
Imorgon skall kvartetten börja arbeta med medleyt. Det skall bli så spännande!
Jag har lagt ner många timmar på att få fram musik från alla sex keltiska nationer. Visst har de en del likheter, men den som efter att ha hört det säger att "allt låter ju irländskt", han åker faktiskt på en propp!
Jag har studerat fem av de sex keltiska språken och har länge lekt med tanken på att sätta ihop ett medley med sånger och musik från alla de keltiska nationerna. Särskilt när jag har kört bil på motorvägen har jag nynnat i huvudet och satt ihop olika musikaliska delar. De senaste veckorna har jag gjort slag i saken på allvar.
Arbetsnamnet är Celtic Clockwise, för att resan går medsols runt Storbritannien, Frankrike och Irland. Avstampet tas i Skottland, med kärleksvisan Iain Ghlinn Cuaich på skotsk-gaeliska och en säckpipelåt jag lärde mig i Sveg för fyra år sedan. Wales representeras av Dacw 'nghariad på kymriska, "Där är min älskade", och en annan säckpipelåt jag lärde mig när jag bodde i Wales. Den korniska sången Delyow Syvy fanns på en cd jag köpte nyligen, som också representerar de sex keltiska nationerna i en kanadensisk sångerskas tappning. Texten fann jag på ett internetforum. Det är tydligen den enda riktigt gamla sång på korniska där texten finns nedtecknad. Den instrumentala biten är också en sång som handlar om Jon Bunt och hans fru, den fann jag på Youtube.
Från samma skiva som den korniska tog jag de båda bretonska sångerna. Skivan tipsades jag om via Youtube, där jag hittade en härlig video till sången "Ma zadig a ma mamm". Den är sjungen på en speciell bretonsk dialekt, men jag fick hjälp via facebook av en vän till min bretonskalärare, som gav mig en version på den bretonska jag har chans att förstå med lite lexikonhjälp.
Från Bretagne går färden uppåt mot Isle of Man, där det talades en variant av gaeliska in på 1970-talet. Jag hade texten till den här vackra melodin, Ny Kirree fo Niaghtey som handlar om stackars får som dör under snön, men jag kände att den gjorde sig bättre instrumentalt så jag letade ordentligt efter en annan sång på manx, som språket heter. Till slut fann jag en dansmelodi, The Dirk Dance of The Kings Of Mann. Mannen som sjunger den är en sann folkmusikentusiast, som egentligen inte kan språket men var vänlig nog att skriva ner texten fonetiskt så som han mindes den.
Resan slutar på Irland, med den vackra vaggvisan Bog braon don tseanduine, som jag lärde mig redan 1991 i en lite annorlunda variant, och som kronan på verket blir det en snabb Christmas Reel som jag spelade i Sveg en gång.
Iriska, skotsk-gaeliska och manx är nära besläktade, medan kymriska, korniska och bretonska hör till en annan gren av de keltiska språken.
Imorgon skall kvartetten börja arbeta med medleyt. Det skall bli så spännande!
Jag har lagt ner många timmar på att få fram musik från alla sex keltiska nationer. Visst har de en del likheter, men den som efter att ha hört det säger att "allt låter ju irländskt", han åker faktiskt på en propp!
