quartettino

QUARTETTINO

*Emma Falk*Maja Fåhraeus*Kia Hedell*Madeleine Helander*Karin Oswald*Olle Oswald*

20 november 2010

Oksanens brudmarsch - Karin Oswald, arr: Quartettino

Klapp-polska – Madeleine Helander

Skotsk marsch – trad, arr: Quartettino

Bun il vinul ghiurghiur – trad, arr: Quartettino

Psalm 730 – trad, arr: Quartettino

Pachelbelvariation – Johann Pachelbel&Karin Oswald

Day is done – Nick Drake, arr: Karin Oswald

Hallelujah – Leonard Cohen, arr: Quartettino

Neverwinter Nights – anon&Karin Oswald

Sången om Lo – Karin Oswald

Cymysgedd Celtaidd trad, bearbetning: Karin Oswald, arr: Quarttetino

Skottland/skotsk-gaeliska: Iain Ghlinn Cuich & Lord Lovat’s Lament

Isle of Man/manx: The Dirk Dance of the Kings of Mann & Ny Kirree Fo Niaghtey

Wales/kymriska: Dacw ‘nghariad & Erddigan y pibydd coch

Cornwall/korniska: Delyow Syvy & Jon Bunt

Bretagne/bretonska: Ma zadig ha ma mamm & Diougan Gwench´lan

Irland/iriska: Bog braon don seanduine & Christmas Reel

  *
Så såg programmet ut.

Vi sågs halv tolv för att hinna slipa lite på låtarna, och för att Olle som aldrig spelat dessa tillsammans med oss skulle få en chans. Han var med i alla folkmusiklåtar, Hallelujah och Christmas Reelen i slutet på det keltiska medleyt.

Emma var lite krasslig så konserten hängde i, kanske inte en tråd men ett halvtaskigt rep i fredags kväll. Extra besvärligt eftersom det var hennes jobb vi skulle hålla konserten på, men som tur var orkade hon med. Publiken uppgick till ett trettiotal tror jag. De som kom var mycket nöjda, men det hade varit roligt att få bjuda ännu fler på det här programmet! Kanske kan vi spela någon annanstans också, det gäller bara att vi får ihop våra scheman!

Efter konserten, som fick hela två inropningar (kanske för att jag hade hintat till min familj om att vi hade tränat in två extranummer...) mumsades det på hembakat fika som min snälla mamma hade gjort. Jag var bra efter-konsert-vimsig men försökte ändå att prata någorlunda vettigt med mina gäster.

Allt gick bra och allt var trevligt. Alla toner kanske inte satt exakt där de skulle, men jag tycker inte att det är det viktigaste. Det som spelade någon roll var att vi fick bjuda på en härlig musikupplevelse!
Mest nöjd är jag med mitt arr av Hallelujah. Cellostämman i andra versen får mig att rysa, och Olles saxofonsolo satt som en smäck! Himla tur att han lyckades lösa problemet han hade under övningen, med att halvtonsklaffen inte öppnade sig...

Idag hade vi en eftermiddagsövning hemma hos mig. Barnen var också hemma, så det blev lite improviserade extrastämmor här och där... Till slut tyckte sonen att vi absolut inte skulle spela eller sjunga mer, men vid det laget hade vi faktiskt kommit igenom hela programmet utan några större problem. Dottern däremot frågade med lysande ögon: "Vilken skall vi ta nu då?".
Jag bestämde mig då för att sonen inte får komma på konserten alls - det skulle vara en rejäl stämningssänkare att ha en bestämd liten herre som vrålade SLUTA SPELA!!! - men att dottern skall få en hedersplats längst fram!

En övning till, på tisdag, innan genrepet på själva konsertdagen. Det här känns riktigt bra!